Drömmar om en bättre människa

“It looks as if there were a single ultimate value for mankind, a far goal toward which all men strive. This is called variously by different authors /…/ but they all agree that this amounts to realizing the potentialities of the person, that is to say, becoming fully human, everything that the person can become.” – Maslow (1999)

Det är nu cirka 2500 år sedan Siddharta Gautamas psykologiska och spirituella resa kulminerade i en hel natts meditation under bodhi-trädet; en natt som slutade med Siddhartas upplysning och transformation till Buddha – kanske en av de enskilt viktigaste händelserna vad gäller den moderna människans psykologiska utveckling. I och med detta föddes buddhismen, en tradition som lever kvar än idag – och vars praktiska inslag nu tillämpas i exempelvis tredje vågens KBT.

Detta äktenskap är inte märkligt över huvud taget: även om buddhismen innehåller ett antal religiösa aspekter är kärnan ren psykologi, och därtill med en ambition så storslagen att den inte kan annat än provocera: att fullständigt eliminera psykologiskt lidande.

Stoicismen, som frodades i Grekland och Rom ungefär 500 år senare, är ytterligare ett exempel på en psykologisk rörelse med vågad vision. Stoikerns mål? Fullständig acceptans – eller till och med kärlek – för sin plats i universum, och total frihet från ohälsosamma begär och impulser.

Man behöver dock inte gå särskilt långt tillbaka i tiden för att hitta seriösa försök att formulera positiva visioner för människan. Abraham Maslow, upphovsman till den välkända behovshierarkin, anslöt sig till den här skaran av individer som vill utforska människans psykologiska höjder. Självförverkligande, att bli fullt mänsklig, är det han spekulerar vara en möjlig slutdestination för människan. En ren blick på världen, frihet från neurotisk oro och ett fritt, genuint uttryck av den man verkligen är – det är potentiellt inom räckhåll.

Hur snabbt kan man lära sig italienska?

Gemensamt för alla dessa tankegångar är att psykologisk utveckling tar – och ska få ta – tid. Du blir inte buddhist eller stoiker i ett halvår, för att sedan vara klar. Nej, dessa traditioner är avsedda att vara något du ägnar dig åt under resten av ditt liv, och vars starkare effekter blir kännbara först efter många år av tillämpning.

Detta är svårt för oss att förstå och acceptera idag. Med sämre uppmärksamhet och mindre tålamod än någonsin, i en värld som bara verkar gå snabbare och snabbare, vill vi att utveckling ska ske nu. Detta avspeglas i hur vi erbjuder exempelvis psykologisk behandling inom vården, där KBT-behandlingar ofta innebär enbart 4-6 samtal, och sällan fler än 20. Hur mycket långsiktig utveckling kan förväntas ske på så kort tid?

Filosofen Alain de Botton hävdar att psykologisk tillväxt är fullt möjlig, men att vi behöver se det ungefär som att lära sig ett främmande språk: till exempel italienska, eller kanske mandarin, beroende på var du startar. Det vill säga, det är helt klart inom räckhåll – ingen ifrågasätter att man kan lära sig ett nytt språk – men på samma sätt som du inte talar flytande mandarin efter 4-20 gånger med en lärare, lär du inte ha åstadkommit djup psykologisk och etisk mognad efter motsvarande antal samtal med en terapeut. Det går att strukturera om sitt nervsystem, men det krävs åratal av vägledning och egen regelbunden ansträngning.

Samtidigt är det ju inte en allt-eller-inget-process. Joseph Goldstein, framstående meditationslärare i USA, svarar på frågan hur lång tid det kan förväntas ta innan man når fram: även om upplysning (enlightenment) är det yttersta målet, kan du förvänta dig att kontinuerligt lysa upp (lightening up) på vägen dit. Du blir mindre och mindre tyngd av lidande, för varje steg du tar i rätt riktning.

Med det sagt, låt oss utforska vad dessa olika visionärer ansåg vara det största en människa kan bli, vilken väg de såg framför sig dit, och vad vi kan lära oss av det idag.

Vi börjar, i den här texten, med det som hände i nordöstra Indien, för 2500 år sedan.

Ett liv utan lidande

I teach only suffering and the transformation of suffering – Buddha.

Kärnan i buddhismen består av The Four Noble Truths, fyra insikter eller sanningar om det mest grundläggande fenomenen i vår mentala värld: lidande och välmående.

Den första är insikten, och viljan att se, att lidande finns. Därefter, den andra: förståelsen för att vi skapar lidande för oss själva, på olika sätt, mer eller mindre subtilt.

Vi gör detta, menar buddhisterna, genom våra vanor och handlingar, mentala såväl som fysiska. Vad konsumerar du – i bred bemärkelse – dag ut och dag in? Vilka frön sår du i världen? Vilka händelseförlopp sätter du igång, som kommer påverka dig senare? Vilka tankar och reaktioner tränar du på, genom att upprepa, om och om igen? Karma, den egentligen enkla idén om att handlingar får konsekvenser, är en central aspekt av buddhismen.

När vi sett vårt lidande och hur vi ger upphov det skapas utrymme för den tredje sanningen, insikten om att vi kan upphöra med detta och därigenom uppnå frihet från lidande, eller med andra ord, välmående. Vägen dit, sättet vi konsekvent över tid kan skapa välmående och frigöra oss från vår smärta, är den fjärde sanningen.

Ur denna korta sammanfattning utkristallierar sig buddhismens mål med psykologisk utveckling: ett sinne och ett liv som inte längre innehåller några av de krafter som skapar lidande, varken för en själv eller för andra. Det innebär att vissa psykologiska processer – begär, motstånd, girighet – är permanent eliminerade, och att andra – välvilja, koncentration och närvaro – har vuxit sig oerhört starka.

Att vandra vägen mot upplysning

Whereever the eightfold path is still practiced, there will be enlightened beings – Buddha

Det sista steget, vägen som generar ett upplyst psyke, ett psyke utan lidande, kallas för The Noble Eightfold Path, eller den ädla åttafaldiga vägen, och består av åtta steg som täcker in mer eller mindre hela tillvaron. Det handlar med andra ord inte om psykologisk utveckling isolerat från allt annat; resten av ditt liv är minst lika viktigt. Upplysning har en etisk kompontent såväl som en psykologisk.

Låt oss undersöka vägens åtta delar i tur och ordning.

Right view

Right view kan översättas till rätt förståelse, och kan betraktas som kultiverandet av visdom. Det handlar om att verkligen ta till sig The Four Noble Truths: hur just du skapar lidande respektive välmående. Därmed handlar det också om karma, och att noggrant reflektera över sina handlingar. Vart kommer den här impulsen ifrån? Vart leder den? Vill jag gå dit? Ett sätt att börja bryta ned och förstå sig själv som på många sätt liknar tekniken funktionell analys, som är en bärande del av KBT.

Genom hela den här processen ingår det att ifrågasätta sina perceptioner, hur man ser på världen. Vi tror att vi alla betraktar samma verklighet, men det stämmer inte. Min värld formas utifrån min inlärningshistoria, och därmed uppenbaras helt andra aspekter för mig än för dig. Sådant du ser som möjligheter ser jag som hot; sådant jag helt ignorerar kan verka hotfullt för dig. Right view innebär att sakta men säkert utveckla en klarare blick på verkligheten, så som den faktiskt är.

Right thought

“Whatever one frequently thinks and ponders upon, that will become the inclination of the mind” – Buddha

Som Buddha konstaterar: det vi tänker på, sättet vi tänker på, blir över tid starkare. Detta är så observerbart att slutsatsen kunde dras långt innan vi hade något alls att säga om neuroplasticitet och idén att neuroner som aktiveras tillsammans, samtidigt, knyts samman starkare.

Dina tankar har en enorm påverkan på ditt mående, och att lära sig att inte tro på allt man tänker samt börja skifta sitt mentala innehåll, ansåg Buddhan vara en kritisk del av att eliminera sitt lidande.

Right speech

Varför säger du det du säger? Hur mycket av det du säger är för att få något i utbyte, för att imponera, för att skyla över? Hur mycket är vita lögner?

Vi talar konstant med varandra, vilket gör sättet vi talar på till en viktig del av det lidande, alternativt det välmående, vi skapar. Vad händer om du bestämmer dig för att helt sluta ljuga, helt sluta tala illa om andra människor, helt slutar försöka imponera, och bara håller dig vad du upplever som sant och hjälpsamt?

Right action

What the world calls happiness, I call suffering. What the world calls suffering, I call happiness. – Buddha

Goldstein konstaterar krasst att vi ofta är som små barn, som söker välmående och samtidigt villigt hänger oss åt allt som vi själva vet producerar lidande. Vi vill vara vältränade, men äter chips på soffan. Vi vill klara tentan, men kollar youtube istället. Vi vill vara närvarande, men kollar ständigt på mobilen. Så gärna vill vi ha x, men gör om och om igen y.

Right action handlar om att börja reflektera över och styra om sina handlingar, mer i linje med det man faktiskt mår bra av. De grundläggande råden inom buddhismen är att inte döda, stjäla eller uttrycka sin sexualitet på ett destruktivt sätt, men vårt handlande rymmer såklart mycket mer än så.

Right livelihood

Vi spenderar enorma mängder tid – ungefär 80 000 timmar över en livstid – på vårt arbete. Vad vi väljer att jobba med kommer således ha stor påverkan på vår psykologiska utveckling och vårt mående.

Uppmaningen är är att inte välja en karriär eller ett yrke som aktivt producerar lidande (och såklart gärna välja sådana som eliminerar lidande).

Men även för alla med helt vanliga yrken finns det uppenbart bättre och sämre sätt att göra sitt jobb på. Sköter du dina sysslor etiskt, vänligt, samvetsgrannt, eller bittert, lögnaktigt och slarvigt?

Right effort

Detta är en aspekt som är något svårare att få fatt i. Right effort innebär att hitta rätt nivå av ansträngning i sin meditation, eller kanske i sin psykologiska utveckling överlag. Goldstein jämför det med strängarna på en gitarr: varken för löst eller hårt spända strängar fungerar optimalt. Du vill varken vara slarvig och obrydd i din närvaro och din ansträngning, men inte heller alltför spänd. “Relaxed, but not casual”, är Goldsteins rekommendation.

Right mindfulness & right concentration

Centralt för buddhismen – men långt ifrån det enda som räknas, vilket vi nu har sett – är kultiverandet av mindfulness och koncentration.

Mindfulness kan i korta drag förstås som en klar, objektiv och icke-värderande uppmärksamhet. Det innefattar också acceptans, en sorts välkomnande av den upplevelse man har, just nu. Mindfulness är inget flummigt, och inget övernaturligt: det är en psykologisk egenskap, som vilken annan – och den går att träna upp, med hjälp av meditation.

Koncentration, förmågan att stanna upp, fokusera och motstå distraktion, är ytterligare en mental förmåga som beskrivs som kritisk för att eliminera lidande och skapa hållbart välmående.

En stark koncentration och en stark mindfulness är förutsättningar för att lyckas med de andra stegen, eftersom de är själva verktygen man använder för att stanna upp, se vad vi gör och vad det lär få för konsekvenser, och därefter kunna välja något annat.

Upplysning, och dess efterskalv

Buddhismen presenterar med den åttafaldiga vägen ett mycket praktiskt ramverk för psykologisk (och etisk) utveckling, som innebär att man tar ett helhetsgrepp över hela sin tillvaro. Med hjälp av meditation och de färdigheter man därigenom utvecklar kan man mycket konkret, som en vetenskapsman i sitt eget liv, bli nyfiken på sitt lidande, och sitt välmående. Vad gör jag – utanför mig och inom mig – för att skapa dessa två psykologiska tillstånd? Hur kan jag skifta vågskålen i en bättre riktning?

Och över tid, med tålamod och långsiktig ansträngning, kanske man faktiskt kan nå denna mytiska plats av upplysning eller uppvaknande: ett sätt att vara i världen som inte längre genererar lidande, varken för en själv eller för andra. Och som därtill sannolikt kan utgöra en enormt positiv kraft i världen runt om en. Patienter som idag får KBT på svenska vårdcentraler gynnas fortsatt av Siddharta Gautamas framgångsrika psykologiska utveckling för 2500 år sedan. Det tål att tänkas på. Länge.

I nästa del av denna artikelserie kommer vi utforska stoicismen, en rörelse som åter blivit enormt populär, och som presenterar en egen vision för det största en människa kan bli.

Referenser

Goldstein, J., Harris, S., & Harris, D. (2024). The Eightfold Path [Audio series]. Waking Up. https://www.wakingup.com

Hanh, T. N. (1998). The heart of the Buddha’s teaching (Audio book). Random House Audio. https://www.audible.com

Maslow, A. H. (1999). Toward a Psychology of Being (3:e uppl.). John Wiley & Sons Inc.

Williamson, C. (Värd). (2025, 3 februari). #898 – Alain de Botton – How to Fix Your Negative Patterns [Podcastavsnitt]. I Modern Wisdom. Spotify. https://open.spotify.com/episode/0A2NVklBnqV9xuhv08TMX