It is not that we have a short time to live, but that we waste a lot of it… life is long if you know how to use it. – Seneca

Hur långt är ett liv?

Inte alls särskilt långt, konstaterar författaren och journalisten Oliver Burkeman, i sin bok Four thousand weeks. En genomsnittlig individ i västvärlden kan räkna med att få ungefär 4000 veckor. Det är en provocerande konkret och begränsad siffra. Och de flesta av oss har redan förbrukat en stor del av dessa veckor. Som 25-åring har man 2700 kvar. Som 50-åring, 1400.

Och det är bara sant om man har tur. Inte alla får 4000 veckor. Vissa får långt färre. Vi kan egentligen aldrig veta hur lång tid vi har kvar.

Syftet med att tänka dessa tankar är inte att vi ska bli cyniska eller nedstämda, utan att vi ska vakna upp. Vakna upp till ett potentiellt livgivande, inspirerande faktum: vi kommer inte leva för evigt.

När vi inser att vi är ändliga, att vår tid en dag kommer ta slut, kan vi också inse att vissa saker är långt mer meningsfulla än andra. Att det finns ett oändligt antal sätt att slösa sin värdefulla tid, sitt värdefulla liv, på.

Du kommer inte leva för evigt – men du lever nu. Så vad vill du verkligen göra med dina begränsade veckor? Vilken sorts person vill du vara, och vilket liv vill du leva?

Den här processen av att leva ett liv som känns meningsfullt och som man inte ångrar, processen av att bli en person man kan känna sig stolt över, kan kallas för personlig utveckling. Det är inte en perfekt term. Andra har sagt självförverkligande (Carl Rogers & Abraham Maslow, med flera) eller att leva ett “examined life” (Sokrates / Platon). Den danska filosofen Sören Kierkegaard kallar det för att leva autentiskt, att bli och vara en autentisk människa.

Det är, oavsett vad man väljer att kalla det, stort, svårt, utmanande.. För, som vi märker när vi försöker leva det: ett meningsfullt liv kommer kräva allt av oss. Mod att gå för det vi verkligen vill ha, självkännedom för att veta vad det alls är, fullständigt ansvar för våra brister och våra beslut, ödmjukhet inför allt vi inte vet och kan. Listan kan göras lång.

Detta är egenskaper vissa naturligt fått mer av, andra mindre. Oavsett så är det egenskaper som går att utveckla. Med hjälp av både modern psykologi och mänsklighetens samlade filosofiska och psykologiska kunskap är det möjligt att inte bara lära känna sig själv, utan att därtill läka och forma sig själv. Att göra detta är inte något som är eller bör vara få förunnat, eller som bara är relevant för dem som går i terapi, eller för dem som är överdrivet intresserade av sig själva. Det är en ofrånkomlig aspekt av att vara människa, av att existera som medveten – och tidsbgränsad – varelse.

Vad är levande i dig? Vad vill du ge till världen, och till människorna runt dig? Vad behöver du göra för att kunna se dig själv, och andra, i ögonen, med stolthet?

Du har ett okänt antal veckor framför dig till att besvara dessa och liknande frågor. Framförallt har du det här ögonblicket, den här dagen. Och kanske är den tid vi faktiskt får fullt tillräcklig – om vi har vett nog att se den för vad den är: ovärderlig.