Är du psykologiskt vältränad?
Vår kultur har en märkligt svartvit bild av mental hälsa. Antingen är man psykiskt sjuk, varpå man bör gå till en psykolog eller psykiater, eller så är man frisk, normal och funktionell, och det finns inget mer att jobba på.
Vi skulle inte drömma om att tänka så kring fysisk hälsa. Vi kan tydligt se att det där finns ett stort spektrum mellan ytterpunkterna allvarligt sjuk och fullständigt frisk – och dessutom vältränad. Jag, som både psykologstudent och personlig tränare, menar att det behöver bli lika etablerat att som individ arbeta med sin mentala hälsa, som med sin fysiska.
En halv vetenskap
Inom fysisk hälsa och fysisk utveckling ser vi som samhälle ett självklart behov av läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter, men också av personliga tränare och gruppinstruktörer. Det har blivit uppenbart för oss att även förhållandevis friska människor har mycket att vinna på att ägna sig åt fysisk aktivitet, vare sig det är på egen hand eller med stöd av en professionell. Men för psykologisk utveckling och mental hälsa verkar vi inte tänka så. Det finns psykologer och psykiatriker för att bota psykisk ohälsa – punkt.
På så vis är psykologin, så som den existerar i vårt kollektiva medvetande, endast en halv vetenskap. Den andra halvan, den som rör hur “friska” individer kan fortsätta utvecklas, fattas. Halvan som innefattar frågor som: hur kan jag ta det som fungerar i mitt liv och göra det ännu bättre? Hur utmanar jag rädslor, reglerar känslor och tar hand om relationer på ännu bättre sätt? Hur kan jag bli mer av den person jag helst vill vara, för min egen, och alla andras, skull?
Mer än att bota
Att dessa frågor inte ställs, och att vi inte har allmänt accepterade sätt att utforska dem, ser jag som en enorm blind fläck i vår kultur; en utbredd okunskap som i okänt hög grad bidrar till eller snarare möjliggör de höga nivåer av psykisk ohälsa vi ser just nu. Och det är en ohälsa som är så omfattande att jag tror att det är orimligt att tänka att psykologer eller annan vårdpersonal framgångsrikt ska kunna vända den.
För på samma sätt som modern medicin är fantastisk på så många sätt är den inte lämpad för uppdraget att motverka våra största folkhälsoproblem: livsstilssjukdomarna. Där verkar det vara enkla medel över en livstid som fungerar, med regelbunden fysisk aktivitet som det allra viktigaste (Attia & Gifford, 2023). På liknande sätt tror jag att vi behöver integrera psykologi i vår vardag, långt innan vi drabbas av till exempel allvarlig depression eller ångest.
Allt det här utan att över huvud taget förminska denna nya, vardagsintegrerade psykologi till något som enbart eller ens främst är till för att förebygga sjukdom. De flesta tränar troligtvis inte för att om trettio år undvika en hjärtattack, utan för att det är en svårslagen känsla att upptäcka att ens kropp har en långt större kapacitet än vad man först kunde föreställa sig. Jag vill hävda att just detsamma gäller ditt psyke.
Självhjälp då?
En del läsare protesterar kanske mot föreställningen att detta skulle vara en blind fläck, genom att hävda att vi ju redan konsumerar enorma mängder självhjälpslitteratur – ofta med tillhörande känslor av stress och skam.
Det stämmer att självhjälp har blivit populärt. Detta har i min mening fört både gott och ont med sig. En del av det som går under kategorin självhjälp fungerar och är rimligt, medan mycket inte är det. De märkliga idéer och orealistiska mål som presenteras där lär då snarare bidra till känslor av stress och otillräcklighet, än att stötta individer i deras strävan mot ökat välmående.
Det är också en mycket stor skillnad mellan, å ena sidan, typisk självhjälpslitteratur, och å andra sidan terapeutiska metoder med vetenskapligt stöd, anpassade efter den specifika personen och tillämpade på ett systematiskt och genomtänkt sätt. Det vill säga, just så som psykologi redan används i vården.
Jag vill skapa och leva i ett samhälle där denna psykologi har blivit en del av vår kultur, på samma sätt som fysisk träning är och fortsätter att bli. Ett samhälle där det är lika etablerat att arbeta med sin mentala hälsa som det är att dra till gymmet eller ta en löptur. Där de bästa och mest effektiva verktygen från klinisk psykologi har lämnat terapirummet och blivit vardag. Jag tror att det skulle innebära en rikare och större värld för alla.
Referenser
Attia, P., & Gifford, B. (2023). Outlive: The science and art of longevity. Ebury Publishing.
Vill du vara med och skapa detta nya samhälle, och aktivt börja jobba med din egen mentala träning? Boka ett första kostnadsfritt coachingsamtal här nedan.
